Status

Nu är det klarlagt, från min sida. Han är dock inte vidtalad.
Det hela har mynnat ut i en något konstig relation. Jag vet inte vad jag ska kalla det.
KK?
Nja, inte riktigt det heller.
Svårt.
Jag gillar honom en hel del men något pojkvänsmaterial skulle jag inte vilja kalla honom.
Det jobbiga, eller en av de jobbiga sakerna är att jag nog kanske borde ha hållt mig till den första, han som stötte på mig.
Men eftersom jag är väldigt svag för porrblickar och smilgropar hånglade jag ju upp denne T istället.
Inte så smart.

Det konstiga är att jag inte vet om han ens vill ligga mera.
Jag menar, jag är ju lite småhet iaf. Nu har jag ju nästan en tvättbräda till mage efter allt mitt tokgymmande.
Å han är ju nästan en tjockis!
Han borde krypa för mig.
Krypa.

Jag vill att han ska vilja ha mig.
Sjukt.
Jag vill ju bara ha honom delvis.
Lite kött på kvällskvisten.
Jag skulle bli äckligt nöjd om han visade mer intresse men jag tror knappast han har några planer på det.
Han är ganska sval.
Han gillar att ses men är inte särskilt duktig på att höra av sig.
Jag min lilla dåre hör så klart av mig.

Ingen av oss verkar tycka det är så mycket på g men hans kompisar verkar vara av en annan åsikt. Skumtomte.

Den förste stötaren hade nog varit lite mer att hänga i granen men kände jag något pirr för honom? Inte då. Nu, lite.
Jag kan inte ragga upp honom nu. Det skulle se konstigt ut. Och tyvärr bryr jag mig om hur saker ser ut.
Han är dock väldigt skoj att prata med.
Kompis?
Hur skaffar man sig en sådan?

Innan översovandet var han ganska på, nu är han inte det längre...
Bara en idiot har ju svårt att förstå vad det innebär.
Och så jag då.
För jag är faen ingen idiot.

Sen sist har jag även supit ned mig ett par gånger och krossat flaskor på stan. Moget.
Japp. Jag var så nöjd över mitt glaskross.