Nya tag

Oj.

Nu är det en ny bokstav igen; P.
Den här gången känns det jättebra, på alla sätt!
Är lite rädd för att känna för mycket såhär i början...
När jag blir kär har det ju en tendens att skita sig.

Vi ska ses imorgon igen. Om han inte ändrar sig.
Men det gör han inte.

Har lite ont i magen...

Liv

Det är svårt det där men på det hela mår jag så mycket bättre nu.
Tänk vad lite kroppskontakt kan göra för självkänslan.
Inte helt sunt, jag vet.
Men att få uppskattning oavsett form gör att skinnet på näsan tjockar på sig och att armbågarna blir lite mindre mjuka.

Visst, jag var bara en i raden men på ett sätt var ju han detsamma för mig om än inte lika uttalat.

Det enda jag är lite sur över är att jag hört av mig ett par gånger för mycket.
Vill ju inte att han ska tro att jag trånar men jag kan nog faktiskt bjuda på det.
Ja det kan jag. Så belåten är jag.

Jag kommer se honom ute. Det kan bli jobbigt men det kommer inte bli det.

Det mesta går min väg nu. Det vill jag gärna tro iaf.

Gymmandet har gett resultat. Jag är en heting.

Nu har jag tjatat konstant om denne T.

Min kära H hävdade att jag blir så besatt och ja, det är sanning.

Saknar henne.
Saknad.

Status

Nu är det klarlagt, från min sida. Han är dock inte vidtalad.
Det hela har mynnat ut i en något konstig relation. Jag vet inte vad jag ska kalla det.
KK?
Nja, inte riktigt det heller.
Svårt.
Jag gillar honom en hel del men något pojkvänsmaterial skulle jag inte vilja kalla honom.
Det jobbiga, eller en av de jobbiga sakerna är att jag nog kanske borde ha hållt mig till den första, han som stötte på mig.
Men eftersom jag är väldigt svag för porrblickar och smilgropar hånglade jag ju upp denne T istället.
Inte så smart.

Det konstiga är att jag inte vet om han ens vill ligga mera.
Jag menar, jag är ju lite småhet iaf. Nu har jag ju nästan en tvättbräda till mage efter allt mitt tokgymmande.
Å han är ju nästan en tjockis!
Han borde krypa för mig.
Krypa.

Jag vill att han ska vilja ha mig.
Sjukt.
Jag vill ju bara ha honom delvis.
Lite kött på kvällskvisten.
Jag skulle bli äckligt nöjd om han visade mer intresse men jag tror knappast han har några planer på det.
Han är ganska sval.
Han gillar att ses men är inte särskilt duktig på att höra av sig.
Jag min lilla dåre hör så klart av mig.

Ingen av oss verkar tycka det är så mycket på g men hans kompisar verkar vara av en annan åsikt. Skumtomte.

Den förste stötaren hade nog varit lite mer att hänga i granen men kände jag något pirr för honom? Inte då. Nu, lite.
Jag kan inte ragga upp honom nu. Det skulle se konstigt ut. Och tyvärr bryr jag mig om hur saker ser ut.
Han är dock väldigt skoj att prata med.
Kompis?
Hur skaffar man sig en sådan?

Innan översovandet var han ganska på, nu är han inte det längre...
Bara en idiot har ju svårt att förstå vad det innebär.
Och så jag då.
För jag är faen ingen idiot.

Sen sist har jag även supit ned mig ett par gånger och krossat flaskor på stan. Moget.
Japp. Jag var så nöjd över mitt glaskross.

Samtalet

Det gick fina fisken!
Jag spelade kall i tre dagar men idag skedde det alltså, jag ringde.
Han svarade.
Vi pratade.
Jag frågade.
Han sa ja.
Till att hitta på något imorgon.

Är jag apsnygg eller är jag?

Det är ju dock ganska många timmar att spela på.
Ursäkter kan med lätthet kokas ihop under dessa timmar.
Men de ska fan inte komma från hans håll.
För i så fall blir det besök av anabolatorped.

För övrigt har jag haft ont i skallen hela veckan. Tjo. Ho.

Sömnen

Kan inte sova.
Slumrade några timmar men vaknade vid tvåsnåret och här sitter jag.
Har ägnat mig åt att städa och snart tänkte jag plocka grannens tidning.

Jag vill ha ett par porriga pumps.
Det kan jag ju iofs införskaffa men jag vill även kunna gå i dem och klackar är inget jag brukar befatta mig med men snyggt är det.

Igår fick jag ett litet sms.
Ja, från honom.
Jag antar att det kan tolkas som intresse.

På jobbet knep jag käft. Det var både bra och dåligt.

Undrar om han är intresserad på riktigt eller bara lite bootycallsugen?

Detta smaskiga ord.
Bootycall.

Telefon

Denna urusla sak.
Jag kan ju inte låta bli den, oavsett hur nykter jag är.

Det där med att chilla och vara svåråtkomlig är inte riktigt min påse.
Jag är på.
Troligen lite väl på.

Högst troligt är det att jag skrämt bort honom totalt. Jäkla balle.

Har inte fattat poängen med att inte höra av sig fastän man vill.

Han har alltså hela stora övertaget på sin sida stan och här sitter jag med en tyst lur.

Det kan ju gå åt båda håll det där, har jag hört och till viss del faktiskt råkat ut för själv.

Killen är på, jag inte lika men jag blir på av att han är på. Känslorna slås liksom på tack vare smicker och komplimanger.

På är ett fult ord.

Killen är på, jag blir lite mindre på, han är för lätt att få.
Detta scenario verkar vara aktuellt i skrivandets stund. Fast tvärt om.

Det högst troliga är dock det minst vackra vilket jag iofs misstänkt hela tiden.
Han ville bara ligga.
Få lite bekräftelse på byggares sätt.
Fan, jag skulle sagt att jag sett större.
Ingen bitterhet här inte.

Nu tänkte jag skriva att det är synd att inte alla tänker som jag men det är nog egentligen ganska bra, världen vore nog ännu värre än vad den redan är om så vore fallet.
Styckmorden skulle öka lavinartat.

I en stund som denna är det bara några blå camel som kan göra mig gladare och komma några steg närmare cancerträsket.

Jag har börjat ladda imför morgondagens möte på jobbet.
Ska jag våga?
Vill så gärna stå upp för M:s skull, hon blev ju behandlad som skit.
Problemet ligger i att om jag säjer något kommer jag bli den nya skitkorven men det skulle kanske kompenseras av njutningen att vara sanningsägare?

Ligga. Punkt.

Faen.
Jag ska inte hänge mig åt penetration.
Det slutar mest troligt i dåligt humör, ont i bröstkorgen och resistenta bakterier.
Men bra var det.

Synd att man inte är kapabel till känslobortkoppling.
Det verkar vara en egenskap som enbart det motsatta könet besitter.

Sov ett par timmar, vaknade av att han inte ringt.
Jag känner ju knappt människan. Gissa vem som då tyckte det var på sin plats att höra av sig?
-Jag.
Inte bra alls där.

Jouren inleddes med två sökningar när jag intet ont anandes var på hemväg.
Det hela gick dock bra, tror jag. Intalar jag mig.
Hoppas alla överlevde till följd av mina tips och trix.

Inte ens lite painkiller med judas kan ta bort denna själasorg.
Nu är det hångel på tv. Kul. Jäkla horor.

Hade jag ett gevär skulle jag skjuta dig när du gick förbi.

Ligga?

Låg.

Mosbricka

Det är vad jag är sugen på nu.
Jag gillar ju inte ens korv.
När jag var en liten knatte stannade vi och åt mosbricka när vi åkte på semester.
Mosbrickan var ju inte själva målet med semestern men för min del var det inte långt ifrån.
Kanske ska hoja ut till någon Sibylla...Om det finns någon.

Ja.
Igår var vi hos ännu en person som heter A, jag måste skaffa bekanta med andra namn.
Där var det sing star som gällde. Det var ju svinskoj!
Det gick inte direkt bra för mig men Come as you are har sällan sjungits med sådan inlevelse.

A stötte på mig men jag spelade oförstående.
Mina tankar var på T. En ny bokstav, det är dock samme person som tidigare omnämnts som bocken. Ja, jag gillar djur.
Getter och svin tillhör som bekant favoriterna.
T har som synes stigit i graderna. Ellre troligen har han inte alls gjort det, det är enbart mitt lilla stenhjärta som spelar mig ett av sina många spratt.

Igår ringde denne T mig mitt i sjungandet.
Jag blev alldeles nipprig.
Vi pratade en gång till senare på kvällen också.
Nu verkar han tro att jag är en liten partypingla vilket inte riktigt är hela sanningen...
Innan förra helgen var det ju celibat och absolutism som gällde.
Men det behöver han inte veta.
Faen, det är väl iofs inget att skämmas för?

Idag har jag köpt tre stycken bh:ar i rosa nyanser. Vadan detta?
-Ja, det kan man verkligen fråga sig.

Imorgon är det måndag. I helgen ska jag ha horjour.
Det gillar jag inte.
Jäkla ollonjobb jag har.

Undrar varför jag känner som jag gör?
Det känns som om en ny Porr-erik har gjort entré.
Jag tror jag gillar det.

Hångel

Blev det inget av igår.
Jäkla skit.
H kom hit, vi hinkade lite cider och sen bar det av.
Väl där träffade vi några gamla kompanjoner som vi anslöt oss till.
Sen.
Han från förra helgen hördes av. En skit som jag såklart gillar mycket mer än jag borde.
Vi pratade i luren också. Jag blev nästan lite kär. Det är dumt.
Väldigt dumt.
Sen träffade vi på A i toakön, iskylan kändes av. Vi var artiga.
Efter detta hördes A från jobbet av. Svårtolkat.
Vill han ligga?
Egentligen är det ju inget problem eftersom jag inte vill det men det är irriterande att inte veta var vi har varandra.

Jag var ju snygg igår. Hade kanske lite för höga förväntningar. Hm. Så måste det ha varit.

Som ännu en annan A skulle ha uttryckt det hela; livet känns lite schizat just nu.

Jo, tack. Det kan jag lova.

Förra helgen var ju superlyckad och jag kände att jag gått miste om så mycket som jag nu måste se till att ta igen men igår när jag var ute hade jag ju inte särskilt skoj.
Jag vill ju ha lika kul som alla andra ser ut att ha men det kanske är just det; de ser bara ut att ha kul.

Jag missade ju en hel del när jag var med C.
Jag missade mina vänner.

Idag var jag på bolaget. Det händer bara lite då och då eftersom jag inte är så hård på spriten men 4/5 av uppsalas befolkning var där. Vi var där och köade i ca 30 minuter för att få betala för något som ger oss cancer och våldtäkter.
Vi var där och tog så mycket plats så de var tvugna att stänga insläppet ett tag. Precis som på il krogo alltså.

Fick lite skvaller igår. Det har gått äckelbra för nästan alla från gamla korridoren.
Och här sitter jag.

Tjohoo!

Det är söndag.
Jag är på bra humör.

Den där utgången gjorde susen, min självkänsla steg till toppnotering även om han var en bock. Att få höra att man kysser underbart och luktar gudomligt händer inte varje dag.
Att jag kysser som en gudinna vet jag ju iofs redan men bekräftelse är alltid trevligt.

Jag träffade ju även några gamla korridorare där.
Gossarna blev glada men flickan lyckades bara grymta fram något ohörbart men den kyliga blicken gick inte att missta sig på.
Undrar varför?
Jag är ju snäll! Men jag är ju snygg. Det var nog där bh:n klämde.

Och.
På fredag är det nog dags igen!
Hoppas jag.
Problemet är att hon jag ska gå med är snygg. Snyggare.

Fan.

Aprak

Kanske inte längre men tidigare. Vi började klockan fyra, klockan fem var jag drragen.
Klockan sex var jag odräglig sedan fortsatte det stadigt nedåt.

Jag har redan ångest.
Efter att ha spanat på onåbara gossar blev jag uppraggad, helt ok gosse men hans kompisar var sötare. Vilken skulle jag välja?
Hm. Jsag valde den sämsta, som vanligt alltså.
Jag valde halvalkisen som ville gå hem till mig och ligga för jag var så söt.
Ok, så lättköpt är inte ens jag.
Efter visst sms överläggande tyckte Hanna att jag skulle se till att få mig lte kuk.
Det tyckte inte jag.
Det blev dock porrhångel och jag gillade det. Bocken hade väl iofs övat på ett gäng rabiessmittade hyndor.

Men.
Innan detta hände hade jag dansat med de tre killarna och på golkvet hade jag fått syn på en sådan där braig kille som kunde vara pojkvänsmaterial och jag fick värsta blicken men han var för blyg och jag kände migf redan som stans slampa eftersom jag höll alla dörrrar öppna för de tre andra killarna så jag vågade inte riktigt ge mig på en fjärde.
Det var dumt. Jag försökte göra en snygg dricka vatten manöver men då följde ju den första killen med så ddet funkade inte!
Fan, jag kunde ju iaf sagt hej!
Varför kände jag mig ens slampig? Jag hade ju nte gjort något i det skedet med någon av dem, det blev ju sen.
Det är ju de lite blyga gossarna jag ska gå på!
Satan, när jag väl kommer ut sumpar jag det. Olllon.

Pojkvänsmaterialet hade ju iofs en tumring vilket är ett stort minus men hånglet rökte ju bögcigg, det var ju ännu värre!
Jäklar lightskit. Ska man röka kan man väl göra det ordentligt?

Undrar om jag sa alltför många sanningar till jobbarkompisarna?
Nä, de jag var ute med gillar jag ju och de gillar nog mig så det är nog ingen fara. Hoppas jag.
De gillade mig igår iaf.

Jag fick bockens nummer, han hette tydligen, tomas. Jag hade kallat honom magnus hela kvällen. Smidigt.

Jo just ja. Jag insåg ju mitt misstag efter ett tag, då försökte jag leta på tumringen men hade nog gått hem till sitt smyckeskrin.

Jag är rädd för morgondagen. Bakfyllan och ångesten kommer sova sked med mig hela helgen.

Trötter

Öh. Känner mig alldeles utpumpad.
Jobbet äter upp min arma kropp. Jag gymmade i lördags, då fick jag ju iofs även psykbryt och sedan dess har jag varit trött i hela kroppen. Psyket är dock återställt, det gick oväntat snabbt...

På fredag ska ju några av oss från jobbet ut. Vi ska på after work.
Det har jag aldrig varit på.
Vår plan var att vi skulle stanna kvar på stället men se det fick man inte. Klockan 20.00 måste vi gå därifrån för sen är det förköp som gäller. Aldrig i livet.
Jag hade ju tänkte ragga upp en vrålkåt byggnadsarbetare som gillade öl lite för mycket.
Att han dessutom hade ett par knoddar hemma i det belånade huset skulle han dock inte kommit på förrän morgonen efter.

Vi får väl gå vidare, som man säger.

Har dessutom hunnit med att fylla år. Det var lite skoj.

Min nya granne har visat sig. Den subban.
Jag känner igen henne och jag vet att jag inte gillar henne.
Exakt varför jag inte tycker om henne har jag dock glömt.
Men en gång subba, alltid subba.

Söndag

Idag har jag hämtat mig en aning, det mesta har runnit av mig som om jag vore en fettig gås.
Vill han tror att jag inte kan leva utan honom så får väl det nötet tro det då.
Även om det stör mig.

Idag har jag haft storbesök.
Jag är utpumpad och ännu en gång har jag fått mina farhågor om barn besannade.
De är inte för mig.
De är små och jobbiga.
De skriker och härjar.

Jag tror att jag kanske har en ny på g.
Ytterst kanske bör nog tilläggas.

Igår när misären var totalt ägnade jag mig åt att försöka kolla upp gamla X.
Det gick sådär.
Det var mest en av dem jag hittade något om men det beror nog på att han är så kåt på sig själv.
De andra verkar ha legat ganska lågt.
Jag har inga planer på att ge mig ut på en hämndturné, jag ville mest se vad det blivit av slöddret.

Inte mycket kunde jag nöjt konstatera.

Jag är dålig på att gå vidare. Det måste jag öva på.

Tårar

Usch. Har varit både ledsen och arg hela dagen.
Ha tillbaka honom vill jag inte.
Så det är inte det jag är ledsen över.
Jag är ledsen för att han verkar ha kommit över mig på tre röda och knullat upp någon liten slyna längs vägkanten.
Men egentligen är det ju ganska bra.
Jag slipper ta hand om psykspillrorna när han går sönder.
För det har han gjort de senaste tio åren och inget tyder på att det är bättre nu.
Jag slipper vaka på nätterna, jag slipper fundera på vad han tagit, jag slipper sitta på akuten, på ava, på psyk.
Slipper trippa på tå, slipper blinka bort tårarna, slipper förminska mig själv.

Varför är jag då ändå ledsen?

När jag sagt göra slut orden dog jag nog i hans ögon, jag var raderad.
För han kunde radera.

Det kan inte jag.

Lördag

C har träffat en ny.
Jag vill dränka dem båda.
Därefter skjuta mig själv.

Freitag

Nu har vi ätit indiskt. Det såg ut som en hepatitkorv.
Sällskapet såg hepatitfritt ut och var trevligt.

Ikväll kom jag på att jag kan vara ganska rolig och även trevlig.
Nästan så jag skulle kunna sträcka mig till att kalla det social.
Saknar att bo med andra, saknar att spela Rammstein på hög volym och känna mig som en bitch royale.
Saknar att inte vara ung och oförståndig, saknar att gå ut.
Saknar livet.

Braxel hade sagt massa braiga saker om mig vilket värmde hjärtat och bättrade på självförtroendet.
Självinsikten verkar dock vara oförbätterlig.

Jobbet är som ett infekterat ollon. Det svider och luktar illa.

Veckan

Den har gått fort. Veckan.
Jag har jobbat, varit på dåligt humör, varit hos en frisör som var mycket lik ett kvinnligt gammalt sällskap, handlat mat och sovit.
Dessutom har jag även varit irriterad på mina nya glasögon, på optikern som gjort dem dumma, på min underkäke och på kirurgen som orsakat mig lidande.
Idag borde jag ha supit med en jobbarkompis men eftersom jag blir bakis i ungefär fyra dagar tyckte jag inte det var en särskilt lyckad idé.
Detta hade ju inneburit att jag inte kunnat jobba imorgon och att hela min helg hade blivit komatös. Tid finns dock för att lyckas få till ännu en miserabel helg, viken i ordningen har jag förträngt.

På lördag ska jag gymma. Nu ska jag bli snygg igen.

Fiskar

Idag har jag trotsat min bräckliga hälsa.
Svalde några piller, gick till apoteket för att skaffa mera piller.
Gled runt på clas ohlson och köpte sånt jag egentligen skulle klarat mig lika bra utan men skapade behov är de bästa.
När detta var överstökat mådde jag så prima att en runda till matvaruaffären var på sin plats. Där handlade jag råvaror som strax ska modifieras till matlåda.

Som om inte detta vore nog tog jag ut min cykel på en liten söndagstur till sushitanten.
Tanten själv var tyvärr inte där vilket var en liten besvikelse.
Tantens snyggson var inte där han heller.
Sushin fanns dock och jag tog min påse och skyndade hem.
Ibland kommer jag på att jag cyklar som en galning, jag har ju oftast inte det minsta bråttom eftersom jag nästan alltid är en kvart för tidig, oavsett vad det gäller.
Men skyndar mig, det gör jag.

Men.
Det var inte lika himmelskt som jag ville minnas.

Nu, i denna stund börjar den psykiska uppladdningen för ännu en arbetsvecka.
Smått elak som jag är hoppas jag innerligt att det nya systemet på jobbet strular. Hehe.
Även om det betyder mer jobb så är det ytterst tillfredställande när det inte går lika smärtfritt som vissa vill tillstå.

Imorgon ska jag kapa håret.

Helg igen

Ja då var det lördag igen och jag är sjuk. Igen.
Var riktigt nöjd härom dagen när jag knallade till jobbet och kunde konstatera att tänderna kändes mycket bättre. Avsaknad av smärta.
Då kommer den. Förkylningen.
Det där med träning ligger nere och har så gjort den senaste månaden. Jag skulle ju komma i värsta snyggformen och få superkondis.
Inget har dock hänt, varken med formen eller konditionen.
Det enda som hänt idag är att jag ringt OCH messat herr X som inte svarat vilket gjort allting om möjligt ännu värre.
Alltså är jag nu på dåligt humör och känner mig aningens labil.
Förutom detta har jag mest snorat och tyckt synd om mig själv samt undrat vad han som inte svarar gör.
Och med vem.

Livlig fantasi är inte alltid en tillgång.

Den där känslan av att vilja stycka någon har hittat tillbaka.

Rocken på

Jaha. Idag var det tårar och dramatik på il jobbo.
Jag var bara med på ena kanten. Tyvärr verkar det som om sammanbrott är det som krävs för att topptanten ska reagera. Om ens då. Får se om det blir lite verkstad nu.

Vi har fått skriva små lappar inför nästa veckas möte. På dessa lappar är det meningen att man ska ta upp problem med arbetsgången etc. Dessa lappar sitter nu uppe för allmän beskådan.
De flesta är mina. Mina lappar äro alla negativa. Tanten såg inte glad ut. Tanten förstod av den krattiga handstilen att de alla var mitt verk.
Det känns som om jag ligger sämre till än vanligt.
Jo tack, själva tanken med små färggranna lappar känns ju lite dagis...
Så är det på mitt jobb. Japp.

Idag införskaffades ett porrigt linne. Med kåta fåglar.

Har fått förfrågan om att vara med på tjejklassikern. Jo. Men. Visst.
Jag blev lite rädd men även lockad. Får se hur det blir.

När jag var liten var jag med i något litet lopp hemma i skogen.
Jag trodde döden var nära. Mamma trodde mina ben skulle gå av.
Vann gjorde jag inte men jag fick två svarta dalahästar som pris. Ha!

Min nya granne har fortfarande inte gett sig till känna. Den kanske är lika skygg som jag kan vara när andan faller på?

Lammet har hörts av igen. Efter två veckors tystnad. Svårtolkat.

Ikväll är det fredag

Och jag är hemma.
Nu är den där festen i full gång.
Kan inte låta bli att fundera på vad han gör.
Fastän jag inte vill.
Han gjorde saker även förut.
Saker jag inte ville.

Satan för känslor.

Var

Nu är det illa, min kära.
Tandbenet har ruttnat och jag har sugit upp resterna med dammsugaren.
Tror jag väntar med att ringa tills imorgon bitti vilket komer infalla om några timmar.
Bor ju skrämmande nära brottsplatsen men jag vågar helt enkelt inte gå ut.
Dels för att jag måste passera en damm där det tydligen bor massa halvmeterlånga råttor, dels för att jag är rädd att hamna i klammeri med rättvisan.
Egentligen tycker jag ganska illa om polisen så det borde ju inte vara en anledning med det är det. Det största skälet är dock att jag enbart tror det är kokkon ute vid denna tid.
Det grundar jag på min ömma moders tjat samt att vid denna tiden var det enbart skumma människor i rörelse där jag förut huserade, i studentkorridoren. Det var ett antal år sedan, då när jag fortfarande vågade tvätta nattetid. När jag var maskinernas drottning.

Eftersom sovandet inte gick särskilt bra funderade jag på annat.
Jag funderade på hur jag resonerade när jag i högstadiet tyckte det var en bra idé att ta med min knivsamling till skolan.
Syftet var att vi skulle prata om en personlig sak eller intresse. Jag tyckte knivarna passade bra in här. Ingen sade av någon anledning emot.
Resultatet var att en finnig pojk fattade tycke för mig. Denne finnige man sitter nu inne. Knivar attraherar således lite fel klientel. Denna slutsats har jag nu dragit efter 13 år.
Satan vad tiden pinnar på.
Att jag ens hade en knivsamling kan ju även det ifrågasättas en aning.

Idag pratade jag med H.
Saknar henne, saknar de jag umgicks så flitigt med när jag pluggade. Skulle vilja ha tillbaka tiden då utgångar mitt i veckan och upppvaknanden i okända sängar hörde till det normala.
Nu är det bara jag och min egen säng kvar.

På sistone har jag mått en hel skopa mycket bättre.
Känslan av att vilja sabotera har inte gjort sig påmind på flera dagar.
Att yxa ned någon har även det kännts som en främmande tanke.

I helgen är den där dumma horfesten. Jag ska inte gå och beblanda mig. Senast jag försökte vara social med dem resulterade i tårar och en frän urinstank. Inte min urin, inte min stank men väl mina kläder. Väl mina tårar.

Nu har den i min mening överskattade paracetamolen gjort lite nytta så sängläge kan återigen intas.

Relationer

Det har man ju ganska många när man tänker efter.
Nu har jag en dålig relation till min käke eftersom den är ond.
Var på kirurgen och fick en tamponad inpillad, jo jag tackar!

Det hela känns dock enbart värre så imorgon ska jag minsann ringa. Igen.
Ska det vara så svårt att förse en lidande dam med antibiotika?

Det jag egentligen tänkte på är det där med kärleksrelationer.
Jag kommer ju från ett hus i skogen. Eller från en liten, liten stad skulle man kunna säga.
De som stannade fick barn. De som inte stannade fick inga barn, kanske blev vi alla sterila när vi fick ny adress?
Men. Nu till det jag faktiskt har funderat ganska mycket på.
Jag tycker det är svårt att hitta någon här, någon att kila stadigt med alltså.
Ligga, jo det kan man ju göra men att hitta någon som är som en extra klick smör är sannerligen inte lätt.
Där hemma bland husen, där hittar i princip alla någon. Och när det tar slut, för det gör det bevisligen, ja då tar det ungefär en vecka att hitta en ny sambo. Hmm.
Det är lite konstigt det där.
Tar de första bästa?
Inser de att de är fula och nöjer sig med grannen?
Hur gör de?

Här är ju utbudet ganska stort, kanske blir jag därmed mer kräsen?

Jag blir alltid förundrad över de utbredda partnerbyten som ägt rum sedan sist jag var hemma.
Men roligt är det. Nästan lika roligt som när man inser att snygga tjejen blivit fet, har en ful tatuering och illasittande jeans.
Jag kan konsten att gotta mig.

Tyvärr är jag inte lika duktig på att uppskatta det jag själv har.
För jag har.

Tysk tisdag

Förut var jag ju lite inne på tyskar. Inga riktiga banade sig dock in i mitt liv, jag nöjde mig med kopior.
Nu tycker jag inte de är lika heta längre. Jag har gått vidare.

På jobbet kommer det ibland en gosse och hämtar lådor som jag gladeligen packat.
Han är nog inte tysk han heller. Eller han är ju svensk, det vet jag. Jag har faktiskt pratat med denne gossen. Tro det eller ej.
Mina kinder blossade lite lagom klädsamt. Jobbigt.


När jag som bäst satt och var effektiv kände jag hur en av mina antagonister seglade upp vid min sida.
Blotta närvaron av denna varelse gjorde att jag fick en stark lust att karva mig i armen med min blå bic penna. Ack en sådan skön känsla!
Nu gjorde jag ju inte det, jag jobbade ju.

Jag måste bli lite mer som Grynet.

Tillbaka är jag

I februari hände det tydligen ingenting av värde eftersom inget här finns. Då är det sant.

Nu är påsken snart slut vilket jag tycker är ganska skönt. Den var inte kul.
Horisontalläge har intagits med vissa avbrott för soppintag. Inte bensin. Även om det ju var en lockande tanke i vissa stunder.
Så här var det alltså:
I onsdags bände Herr Övertandläkare bort två av mina gaddar. Det tog 40 minuter per tand.
Det gjorde ont. Det var jobbigt.
Jag fick en fin hjärtklappning och en smula panikångest. Dessutom fick jag betala för mitt lidande.
Imorgon är tanken att jag ska jobba.
Det känns ungefär lika skoj som att reprisera tandutbändandet.

Ja, annars har jag varit på dejt som gick ok men inte mer än så.

Jo! I februari började jag ju gymma som en galning. Det har gått ganska bra fram tills nu.

Gummi

Jaha. Så fort man slutar med p-piller blir man sugen på att ligga.
Får jag ligga? -Icke sa nicke, här finns inga frivilliga.

Slutresultatet är dock oftast det samma för mig oavsett om jag knaprar eller ej.
När jag äter p-piller vill jag inte ligga för det lockar liksom inte...
När jag inte är på pillret vill jag ligga men gör det ofast inte ändå, skräcken för att bli på smällen överskuggar hela nöjet.

Eller ja, så jäkla skoj är det ju faktiskt inte. Massa kroppsvätskor och annat äckel.

Men ett hångel säger jag inte nej till.

Idag har här fejjats högt och lågt. Det har även shoppats högt och lågt.
Fick mina nya brillen idag, eller fick och fick, jag fick betala dyra pfenningar för dem.
Tre par blev det men man behövde bara betala för ett par.
Det tredje paret vet jag inte om jag är så nöjd med.
Det är solbrilllor, jag ser ut som en säpo-tant.
Jag trodde jag skulle se ut som en het flicka.


Nu tvättar jag, det är mitt största nöje, sanning.

Viken fröjdefull lördag jag har, inte en droppe sprit i sikte, än mindre en gosse.

Jag borde nog odla min flatsida lite mer.

Ångest åter

Jaha. Då var vi här igen. Jag kan inte släppa herr X.
Borde verkligen göra det, skulle ju bli så mycket bättre då.

Har dejtat ett par stycken i vinter men det sket sig ju så klart.
Eller rättare sagt, jag hörde inte av mig eftersom jag inte tyckte de var liggbara.

Jag vill bli tokkär på direkten. Inte vara kompisar först, det är ju bara skit.

Det roligaste jag ägnar mig åt just för tillfället är att kåta upp mig på en tjugonågot på jobbet.
Moget.
Han tycker nog jag är en jobbig tant i fula tofflor. Må så vara men sköna är de.
Av någon outgrundlig anledning började jag prata om massageolja.
När jag insåg vad jag stod och babblade om blev mina kinder genast kommuniströda och jag gjorde en mindre lyckad skenmanöver.

Idag fikade jag med A. Sedan kom D och sedan även E.
E kramade mig hårt. Hmm.
Det betyder nog inte att han vill ligga vilket jag först tolkade det som.
Det betyder nog bara att han kramas hårt.
D vinkade jag bara lite snyggt åt. Honom gillar vi inte. Jag och jag alltså.
Han har högst troligt klamydia vilket gjorde att jag höll mig på säkert avstånd.
Förstår inte varför A envisas att vara kompis med honom.
Det enda han vill prata om är sig själv och sina dyra prylar. Mycket givande.
Vi pratade lite om C också men jag ville inte skylta med min besatthet i onödan så jag låtsades att allt var lugna pucken.

A berättade gladeligen om sin nya som tydligen fortfarande är värsta braiga killen.
Efter tre veckor brukar de vara idioter.
Får se om hon snart meddelar att även denne är retarderad.


Jo, det är nog så, E vill troligen inget hellre än sätta på mig.

Satan vad jag är het!

Samtalet

Idag gjorde jag en av alla saker jag inte borde göra.
Jag ringde honom. Han svarade inte. Han ringde inte tillbaka.
Jag känner mig som en underlägsen idiot. Nu fick han övertaget.
Det känns på något konstigt sätt som om han haft det hel tiden fastän det var jag som sade göra slut meningen.
Att vara för snäll blir man bara själv lidande av.
Att vara för snäll gör att någon står bakom husknuten och flinar åt ens dumma blåögdhet.
För satan, de är ju melerade men inte hjälper det nu inte.
Jag kan hjälpa, jag kan vara snäll, jag kan förlåta.
Eller?
Nej, det kan jag nog inte. Om nu något har hänt.
Ja, något har ju hänt men förhoppningsvis inte det stora.

Ok. No more grubbel nu. Det är bara jag som mår ollon av det.

Fick nyss veta att en gammal gosse blivit läkare.
Tihi!
Det känns som om det var igår han släntrade in genom den fula trädörren.
Men det var ju länge sedan. Jag är gammal men fortfarande finnig.

En gång hånglade jag med en sådan. En sådan som skulle bli vitrock.
Han var snäll men inte för mig.
Jag vill ju bara ha känslomässigt störda pojkar-jajamänsan!

Idag skulle jag träffa A men hon var alltför bakis för att lämna hemmets lugna vrå så jag tog en vända själv och raggade upp ett par gardiner efter vägen.

Tänk om jag också hade varit bakis, då hade jag skyllt på min dekadenta livsföring och slickat på en klase vindruvor. Mm.

Men jag är ju inte alls dekadent. Tur att jag inte tål sprit så bra, annars hade jag nog blivit alkis.

Das war alles som vi säger runt det avlånga bordet.

Den där..boken.

Jaha, då sitter jag här. Fredag kväll. I soffan, framför tv:n, bakom bordet, till höger om fåtöljen.
En gång för länge sedan hade jag en sån där lunardagbok, det var innan det fula ordet blogg var hugget i sten.
Jag är inte den som är den så givetvis tar jag de flottiga silverbesticken i mina vackra händer.
Ät!